
Vad gör vi. Vi spelar gitarr och svarar på frågor. Vi hoppar runt på brädor. Cyklar in i trottoarkanter, påväg bort, lite mot sin vilja, som om det vore något tecken. Vi diskuterar i träningslokaler. Vi tar bilder från google bara för att vi inte orkar ta egna, fast det är så enkelt. Vi lyssnar på flyktiga rävar. På stentrappor som är uppvärmda av solen sitter vi. Ringer och klagar. Högtalartelefoner är roliga. Spanar diskret. Sover inte. Är inte vakna. Tänker. Mycket. Men det är ganska mycket hemliga egna tankar. Vi är vi. Jag skriver en massa nonsens som förmofligen bara är halvförståeligt för mitt egna sinne. För det här är ju bara lite som min person.
Jag försöker formulera mig här, men asplövskänslan sitter kvar i fingrar och hjärna. Du vet. Känslan av asplöv.