IT IS SO HARD, BEING PUSHED DOWN

Bildörren stängs
Och illamåendet som väntat
Det släpps lös.
Igen och igen.
Svälj ner det.
Stäng inne saltvattnet.
Det gick ju så bra idag.
Skrik inte.
Det är inte hennes fel.
Att inte förstå.
Är att känna sig som en tom flaska.
Utan botten.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0