SATURDAY NIGHT PAINS.



Det är nästan fantastiskt hur mycket man kan uttrycka med ett skratt som kastas rakt i ansiktet.
På samma sätt som meningsbyten kan göra en orolig, även om de är av det slag att de aldrig uttrycks.
Måndag kommer alldeles för fort och verkligeheten jagar ifatt.
Varför är vi lediga om det bara innebär att vi måste känna den här ångesten för att återvända?








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0