Den gångna veckans frysta ögonblick har målat upp det för mig. 

Jag sov i ett hus långt hemifrån i början av veckan. Åt himmelskt och löste kuben. Trivdes ofantligt.

Satt i en timme på ett fik dagen efter och betraktade en strålande, splittrad människa, som var mer splittrad än vanligt. Men jag oroade mig inte, för över det splittrade så gnistrade ett litet skimmer av glitter som sa mig att det var bra ändå Och jag kände hur en liten tyngd av saknad lämnade mig, och trivdes, mådde bra som satan. Åkte hem för att sedan vända tillbaka och först dricka kaffe i finaste lägenheten för att sedan rusa runt i Bunkern med människor som jag egentligen trivs med, men kanske vet alldeles för mycket om. Levde rövare, drack mer kaffe och var nog kanske ganska så fullkomligt olidlig. Men jag visste att jag var älskad iallfall. Sprang till bussen och fick sms. Log lite och sprang vidare.

Tordagen som kom där näst blev jag kallblodigt mördad, men engagerade mig ändå i leken. Förstorade och konspirerade. Begav mig mot en teorikurs för att sedan hänga i ett igenkännande rum. Såg på en film vars budskap kunde ha setts som komiskt i situationen, men jag lät det vara. Satt mittemot och åt pitabröd och fruktsallad i en säng, för att sedan efter övertrötthet och köldryck dra sig mot sena bussen hem, för tredje gången denna vecka. Log åt texten på skärmen och kände återigen att det är såhär livet ska vara.

En fredag välkomnade jag i hemmet men somnade oartigt alldeles för tidigt bredvid finaste som var vaken alldeles för länge. Tog ett hastigt adjö en lördagsmorgon och ännu en gång veta att livet har så enormt mycket gott i sig.
En lördagkväll fick jag ett samtal som inte ledde någon vart egentligen men ändå gav mig ett leende. Kom hem och fick ytterligare ett samtal. Planerade söndagshäng långt hemifrån och pratade lite, om livet, det där aktuella. 

Söndagsmorgon hade guld i mund och vaknade alldeles för tidigt, av förväntningar? Soldisig pre-vår promenad i vsk före gammelfikande och sedan hem igen. Var alldeles för trött för att ta mig sådär långt bort att jag ringde och ställde in med ett löfte om framtiden. 

Så ska det låta avslutar veckan med självgoda tanter och jag tänker sova. 
Kommande vecka, ge mig lika mycket, för det gör mig så lycklig.