Lyssnar på spanska toner om regn och skratt och en vilja att stanna kvar. Känner smulorna mot benen, de som inte vill försvinna hur mycket jag en försöker. Lycka över kärleksfullt jobb och fantastiska påsklovsplaner. Lever i framtiden. Drömmer om fredag och ledighet redan en måndag, vad hände med att ta vara på livet? 
Nykänd smärta ger insikt och större rädsla, men samtidigt så är det omöjligt att vara utan. Rädslan. Sårbarheten. Helvete. Svordomarna flödar, men vad kan vi göra egentligen. Ibland är de bara så fina ändå. 
Jag är inte musikalisk men jag har ett öga och en känsla för det där med ord. 
Puss.