RYSNINGARNA SPRINGER LÄNGS RYGGRADEN BARA AV ATT LÄSA ORDEN.

 
Tvingade mamma kapa mitt hår en timme innan jobb samtidigt som jag satt och såg på Håkan.
Det är galet att gåshuden alltid smyger sig på när minsta ton ur "Nu kan du få mig så lätt" spelas.
För den är sommaren för två år sedan, den hösten med för den delen. Den är min förra sommar, höst och vinter. Den är till och med en vår av studenttider för mig. Den är vad jag växer och hoppas i, lite grann i hemlighet. För orden träffar mig rakt i halsen, hjärtat och groparna vid nyckelbenen. 

Sommarhöstochtidigvinter
Dom är uppe på taken. Alla är högt över staden.
Sommarn snurrar fort men vi bara snöar bort. 
Och jag vågade aldrig hålla din hand, för vi är inte såna som i slutet får varann.

Envinter
Alla dansar och jag tänker, är du också själv? Vad gör du ikväll.

Vinternsomgickmotvårochsensommar
Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie, var det den store poeten somhon var förälskad i?
Fanns det en plats i hennes värld för två.

Ochsådetdärandrasomgörsigpåminnt
Och jag undrar vad som händer i vår del av stan.
Men jag slängde bort dig igen
Jag slängde bort någon slags vän

Det var så mörkt den kvällen jag gick hem.
Hade hoppats på något.
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt.

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0