Att sitta inlindad i en filt, själv i sin säng och känna ingenting speciellt. Dra fingrarna genom håret som egentligen borde tvättas, men varför när en ändå bara ska sova. Bläddra igenom en hel tumblr istället och minnas lite av det där som borde glömmas bort, men det gör man bara inte. För av någon konstig anledning bestämde man sig för att skriva ner så mycket av det och då så finns det liksom kvar.
Skrivna och finns kvar för gott, det vi säger bleknar bort heter det ju Maggio-style och det är ju så sant i vissa fall.